Jag spricker snart av nyfikenhet. En vecka kvar nu.

Tänk att få veta, kunna planera, bestämma och inhandla.

Åååh så jag längtar!

Jag slår på Mew-156 och går in på aftonbladet. Samma låt som för 5 år sedan. Vet vad jag kommer mötas av men är ändå inte beredd. För 2 timmar sen dog det sista hoppet för ännu en familj, ännu en mor har förlorat sin dotter.  

Varför tar det aldrig slut? Ska man aldrig få glömma?

 Ida tipsade mig om en film jag borde se häromdagen, a mighty heart. Det lustiga var att jag redan hade sett den, för bara några dagar sen. Men gulligt av henne att veta exakt vad jag skulle gilla. För jag gillade den. Eller gillade kanske är fel ord.. hmm jag uppskattade den (?). Iallafall en klart sevärd "based on a true story" film. Det borde nästan vara olagligt att inte se en sån film. 

Idag läste jag en recension av filmen på internet. Okej om man tycker att en film är dålig, att genren eller skådespeleriet inte faller en i smaken. Men när man uttalar sig och säger att "historien är tråkig och engagerande och inte berör nånstans" blir jag fan förbannad. Det här är ingen påhittad historia, det här är någonting som två stackars människor har varit med om. Kanske är jag partisk som gravid kvinna som är väl medveten om skräcken i att inte få tag på sin andra hälft. Skräcken som växer då timmarna går. Ilskan övergår i oro och tillslut vill man bara höra att han lever, det spelar ingen roll vad han har gjort eller vart han har varit, bara han lever.

Killen som skrev den där recensionen var garanterat en av alla dom som satt på ogrish och kollade på avrättningen för 6 år sen. Jag kommer ihåg det så väl men med en film blir känslorna så mkt starkare och jag blir äcklad och förbannad då jag tänker på dom som tittar på dom där filmerna. Nämner inga namn.   

Dammsugade och torkade golvet i hela lägenheten (81 kvm) plus alla fönsterbrädor och soffan. vattnade alla blommor. torkade skåpen och bänkarna i köket + gjorde rent spis och kyl & frys. gjorde rent avloppet undet badkaret i badrummet. gjorde rent toaletten (inuti och utanpå). gjorde rent badkaret och handfatet. putsade speglarna i badrummet och hallen. putsade kaklet i badrummet. plockade undan tvätt som var torr och slängde i en ny maskin tvätt. röjde lite på andreas datorbord. Bäddade sängen och gjorde fint i eltons säng.

Sen följde jag med Ida, Martin och Arvid på Mio och valde ny soffa till deras nya lägenhet. Mkt fin soffa =) Jag blev lite kär i skyltexemplaret. Som belöning fick jag en Mcfeast och ett till myr-plagg från lindex ;) När jag kom hem var jag så matt att jag trodde jag skulle svimma. vet inte om det var för att jag inte är helt frisk ännu eller för att jag helt enkelt hade överansträngt mig. Nu ska jag fixa mat tills mannen kommer hem och mysa med min lilla baby.

So long..

Tack syster. Love you.

Jag minns henne exakt. Kan se hennes leende framför mig.

Kommer aldrig glömma.

...och jag kan snart återvända till det normala. Förhoppningsvis, inte värt att ta ut något i förskott. Då slipper jobbet ringa mig 2 timmar efter att jag skulle ha börjat och fråga vart jag är. Men då hade jag inte som vissa verkar vilja tro struntat i att komma då jag skulle jobba (för jag brukar ju så ofta göra det) utan faktiskt ringt och sjukanmält mig tidigare samma dag. Och sen är det jag som ligger hemma i feber som ska känna mig dum och ha dåligt samvete. 

Tänkte äta lite glass. Man ska ju göra det när man är sjuk har jag hört ;)

men det smakade bara konstigt, inte alls gott. Nä nu ska jag återgå till sängen och vila upp mig så stackars hunden kan få en liten promenad runt huset sen. Det är väl ungefär så långt jag orkar utan att det känns som att jag ska dö.

Okej om det var någon som tvekade så suger det att vara sjuk.

Förkyld. Ont i halsen. Ont i kroppen. Ont i huvudet. Känns som att man ska brinna upp. Jobbigt att vara uppe på benen men lika jobbigt att ligga stilla i sängen och inte kunna andas och svettas ihjäl. Ingen riktig matlust men samtidigt finns det inget annat man kan göra än att äta. Ensam hemma, ingen som passar upp och bryr sig om, ja förutom elton då som mer än gärna spenderar dagarna i sängen med mig. Lägg till en mage som är i vägen för det mesta och gör allt extra tungt och jobbigt så har du min dag.

Nä det här var för jobbigt, sängen kallar.