smarrig förrätt

Så var man hemma. Borta bra men hemma bäst. Bortsett från att det inte känns så härligt som det brukar kännas när man varit borta ett tag. Paris var underbart, skulle ha behövt minst en dag till för att strosa runt och hinna shoppa lite. Det här måste vara första gången jag kommer hem från en resa med pengar kvar. Första dagen i Paris var ganska kall och blåsig, inte det ultimata för min förkylning. Var rädd att jag skulle bli riktigt sjuk där ett tag men jag verkar ha klarat mig. Sen dag nummer två (MIN FÖDELSEDAG BTW) var det vår ute. Soligt och fint, helt underbar dag. Hade världens mysigaste picknick i solen på en parkbänk utanför Notre Dame och efter en 3 rätters födelsedagsmiddag på champs elyssée avslutade jag min födelsedag på 300 meters höjd högst upp i eiffeltornet. Kommer vara en födelsedag att minnas på mer än ett sätt ;)

Men nu är jag alltså hemma igen. Ingen mer merci, ingen baguette till frukost, ingen tunnelbana att skynda sig till, ingen sevärdhet man måste hinna med. Känns lite trist även om vi hann med typ allt där nere. Nu ska man måsta gå här hemma och vara orolig. Fundera på vad du menar, vad jag nu kan ha gjort för fel, om jag ens har gjort något.

Au Revoir!!