snyft. och lämnade mig kvar här ensam. med tystnaden och ångesten, känslan att inte räcka till. orkar inte ens anstränga mig längre, shit happens, nu får det vara såhär. om 19min är det vip rea på bikinis på nelly.se funderar på att gå in å impulsköpa en, som tröst liksom. det kanske får mig på bättre humör..??

Varför anses man bli smartare och bättre med tiden? Jag hade 5år men nu ska jag helt plötsligt börja om från början, kämpa mig upp igen, när jag redan vet vad jag vill, bara för att "det ska vara så".

sitter här och väntar på att höra av dig men inte då =( snyft!

Du sa att om du vore som han skulle du göra det.

Men nu är det ju inte så. jag vet inte vem jag försöker lura, det kommer aldrig bli vi, på det sättet. jag får väl nöja mig med det här, har det väl bättre än många andra. Men fan jag är inte nöjd. Har jag för höga krav? Blir aldrig nöjd :S

I brist på annat har jag lust att ta ett lån och köpa en bil, vill ha en ny snygg jävla biljävel.. (ojsan ursäkta språket..) :S det var inte alls meningen, säääkert. Blääää vad less jag är på livet, eller på mitt liv lättare sagt... nu finns det inget som ljusar upp. Trodde vi skulle va med varann idag och mysa och så men nej då ringer HAN, din "J" och du sticker, lämnar mig, och så är ännu ett kapitel över...

Tänk alla famnar jag lämnat av längtan till dig..